Välkommen!

Här bloggar jag, Caroline Karlsson, om livet i vardan med en airedalehane och en aussievalp och allt som vi hittar på.
Besök gärna vår hemsida, www.armidale.se!
caroline@armidale.se

torsdag 29 januari 2009

Första tanden!

Försökte blogga igår igen, men kom inte ihåg lösenordet men efter 1o minuters provningar idag så kom jag på det.

Märkte som sagt igår att Inca tappat första tanden och en som sitter lös! :)

Idag har bror & jag varit hemma också, så Inca var hos vår kusin som det var planerat till 12. De var i stallet en runda och hälsade på hennes hästar, hade varit lite läskigt men hade gått super bra & hon hade fått spelet en stund innan de skulle åka hem igen och bara busat & sprang runt. Lilla monstret :D

Ruff fick följa med sin dagismatte & husse en runda, han älskar det så kan han & Gudrun lunka på, perfekt för de båda :D Ruff bestämmer både takt, var de ska gå & ja allt nästan, så han trivs.

På kvällen han vi med djursjukhuset också. Ruff skulle bada, ökade tiden rejält idag. 10 minuter, paus plus ett kortare tid. Åh så duktig min lille pojk är. Inca skällde ut Martina men sedan gick det bra, och satt i knät :) De tidigare gångerna har hon bara gått och lagt sig, men idag var hon nyfiken & hoppade upp på pallen för att se vad Ruff gjorde. När han var klar så fick hon hoppa i när det var ca 10cm vatten, bra träning det med & hon lär ju i framtiden få träna lite där med. Testa iallafall. Inca fick sin andra rabies spruta så om 125 dgr ska vi ta blodprov & sedan får vi förhoppningsvis åka utomlands om vi vill & om ett år ska hon ha sista sprutan :)
jag blev dessutom av med alla mina skulder där eller ah förutom Ruffs badande, sköntskönt så nu slipper jag tänka mer på det! Sedan fick jag hjälp med kloklippningen, som jag sskrivit tidigare hatar Ruff det och ingen här vågar hjälpa mig. Men det gick jätte bra där & nu är alla klippta, super härligt & snabbt gick det med!

Nu på kvällen har båda hundarna varit jätte trötta så det har bara blivit lek & mys, Inca fick förresten sin mat som ett litet spår inomhus med avslut med lite mat i matskålen. Oj vad hon tyckte det var roligt!

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej!
Jo det känns skönt att se lite framsteg i alla fall :) Jag tror också att det kommer att gå bort. Han är ju inte livrädd utan bara lite försiktig.. Så det blir nog bättre med tiden hoppas jag :)